by I mars bjöd vi in till seminarium där Dr Henrik Norholt var inbjuden som föreläsare med tema anknytning. Henrik är en uppskattad och flitigt anlitad föreläsare i ämnet och inbjudna gäster var barnmorskor och barnsjuksköterskor i Stockholm. Henrik pratade om vad det är som påverkar barns och föräldrars förmåga att knyta an till varandra. Det handlar om både de fysiska och de psykiska aspekterna och under sin föreläsning lyfte han några speciella saker gällande just föräldrar och spädbarns anknytning under barnets första månader i livet.
Hormonet Oxytocin skapar anknytning
Att det sker mycket hormonellt i kroppen i samband med en graviditet och förlossning kan nog alla skriva under på men man tänker inte så ofta på att vissa hormoner finns där för att starta igång vår anknytning till vårt barn.
Oxytocin är hormonet som strömmar till hos mamman både under och efter förlossningen. Inom förlossningsvården brukar man säga att de första fyra timmarna efter en förlossning som skett utan komplikationer så ska man försöka sträva efter att mamman och barnet ligger hud mot hud så att anknytningsprocessen får en bra start.
I länder där man väljer att skilja på nyförlösta mödrar och deras spädbarn genom att rulla ut spädbarnen till sovsalar har man sett fler fall av deprimerade mödrar än i länder där man inte använder sig av det här och även spädbarnen påverkas fysiskt genom sämre sömn och lägre kroppstemperatur.
Speciellt viktigt att bära de två första månaderna
Dr Henrik Norholt pratade om forskning som visar betydelsen av att bära sitt barn något som barnhälsovården och mödravården tagit till sig. Genom att bära sitt barn har man kunna se positiva effekter för anknytnings- och amningsfrekvensen men även sjunkande antal av förlossningsdepression. Och på det temat gav Dr Henrik Norholt sitt avslutande råd; vill du ha en bra anknytning till ditt barn är det en god idé att bära det den först tiden då ni lär känna varandra. Ska vi dra ett minimum så visar forskningen att två första månaderna är särskilt viktiga.
